Joe Biden, Bernie Sanders och Elizabeth Warren. TT
Presidentvalet i USA Primärvalen 2020

Lär känna alla kandidater! De vill utmana Trump i höst

Nästan 30 demokratiska politiker har sagt att de vill bli president. När primärvalen nu inleds återstår elva personer, bland annat en tidigare vicepresident och en av världens rikaste människor.

Lär känna kandidaterna lite närmare nedan.

Charlie Neibergall / TT NYHETSBYRÅN

Joe Biden

Född 1942 i Pennsylvania. Blev efter mer än 35 år i senaten Barack Obamas vicepresident 2009. Har två misslyckade presidentkandidaturer bakom sig, 1988 och 2008.

Biden ses som en rutinerad politiker som har starkt stöd bland vita och svarta arbetarväljare. Biden har profilerat sig som motsatsen till Donald Trump och talar ofta om att återupprätta USA:s anseende globalt. Han anses inte stå lika långt till vänster som exempelvis Warren och Bernie Sanders, och betonar vikten av att samarbeta med Republikanerna.

Matt York / TT NYHETSBYRÅN

Elizabeth Warren

Född 1949 och uppvuxen i Oklahoma. Har arbetat som juridikprofessor och forskare inom bland annat konkursrätt. Blev 2013 vald till senator för delstaten Massachusetts.

Anses tillhöra vänstern inom det demokratiska partiet och har gått till val på att högre utbildning och sjukvård ska vara avgiftsfritt. Ett av hennes mest uppmärksammade förslag är att techjättar som Facebook, Google och Amazon ska brytas upp.

JOHANNES EISELE / AFP

Bernie Sanders

Född 1941 i New York. Flyttade till Vermont i slutet av 1960-talet och blev borgmästare i staden Burlington 1981. Sanders blev invald i representanthuset 1990 och tjänstgjorde där till 2007, då han blev senator för Vermont.

Tillhör vänsterfalangen inom Demokraterna och har ett stort stöd från unga efter primärvalsstriden mot Hillary Clinton 2016. Brinner för ekonomisk jämlikhet och går till val på avgiftsfri sjukvård och utbildning. Sanders drabbades av en hjärtinfarkt i oktober, vilket gjorde att hans höga ålder hamnade i fokus.

Steve Marcus / TT NYHETSBYRÅN

Pete Buttigieg

Född 1982 i South Bend, Indiana, utbildad på Harvard och Oxford och har en bakgrund i den amerikanska flottan. Är borgmästare i South Bend sedan 2012.

Buttigieg är den yngsta kandidaten, öppet homosexuell och populär bland vita, progressiva väljare. Han har haft svårare att attrahera svarta väljare bland annat på grund av spänningar mellan polis och afroamerikaner i South Bend.

Buttigieg har distanserat sig från Warren och Sanders genom att motsätta sig ett sjukvårdssystem där privata försäkringsalternativ försvinner.

Andrew Yang CARLO ALLEGRI / TT NYHETSBYRÅN

Andrew Yang

Andrew Yang, född 1975, är kandidaten utan politisk erfarenhet – som först räknades ut. Han är en entreprenör och ses som företagsvänlig.

Yangs stora politiska förslag är införandet av en basinkomst som han menar ska rädda ekonomin när automatiseringen gör allt fler människor arbetslösa. Enligt hans förslag ska inkomsten vara 1 000 dollar per månad, och förslaget ska finansieras delvis med skatter.

Förslaget ses som radikalt men har lett till att Yang, som är bland de mest okända kandidaterna, har fått uppmärksamhet.

Amy Klobuchar Robert F. Bukaty / TT NYHETSBYRÅN

Amy Klobuchar

Född 1960 och uppvuxen i Minneapolis. Klobuchar har varit senator för Minnesota sedan 2007 men blev känd för en större skara amerikaner under utfrågningen av domaren Brett Kavanaugh 2018. Hennes profilfråga är en stor satsning på att ta itu med psykisk ohälsa och missbruksproblematik.

Klobuchar betraktas som en mittenkandidat och har ifrågasatt hur realistiska Elizabeth Warrens och Bernie Sanders förslag är.

Tulsi Gabbard. Mary Altaffer / TT NYHETSBYRÅN

Tulsi Gabbard

Född 1981 på Amerikanska Samoaöarna. Gabbard har en bakgrund inom armén och tjänstgjorde bland annat under kriget i Irak. Hon sitter i representanthuset för Hawaii sedan 2013.

Tulsi Gabbard har fått hård kritik för att hon träffat Syriens president Bashar al-Assad och har av Hillary Clinton anklagats för att gå Rysslands ärenden, något hon själv kraftigt avfärdar. Gabbards kandidatur har präglats av hennes utrikespolitiska ställningstaganden. Hon var bland annat starkt emot USA:s närvaro i Syrien.

Tom Steyer. John Locher / TT NYHETSBYRÅN

Tom Steyer

Född 1957 i New York. Steyer har en bakgrund inom näringslivet där han blivit dollarmiljardär genom sitt arbete i bank- och aktiemäklarbranschen. Han har ingen politisk bakgrund men har under de senaste åren varit en av Demokraternas största bidragsgivare.

Steyer har lanserat sig själv som en progressiv och i vissa frågor radikal kandidat. Han föreslår bland annat en särskild skatt för USA:s allra rikaste och vill utöka antalet domare i USA:s högsta domstol.

Rick Scuteri / TT NYHETSBYRÅN

Michael Bloomberg

Född 1942 i Massachusetts. Bloomberg har framförallt profilerat sig i klimatfrågan och är ett välkänt ansikte för många väljare efter sin tid som affärsman och borgmästare i New York.

Mediemiljardärens kampanj är välfinansierad och spekulationerna om hans kandidatur har cirkulerat länge. Han sticker dock ut genom att det inte alltid varit självklart vilken sida han ska kandidera för. Han ses som företagarvänlig och närmre republikanerna i ekonomisk politik än hans demokratiska konkurrenter.

John Locher / TT NYHETSBYRÅN

Michael Bennet

Född 1964 i indiska New Delhi. Hans pappa var diplomat och arbetade bland annat på USA:s ambassad i Indien. Bennet är senator i Colorado sedan 2009 och ses som en kandidat i Demokraternas mittfåra.

Han har försökt locka väljare på landsbygden och vill bland annat skapa ekonomiska incitament för lantbrukare som vill göra klimatvänliga investeringar.

John Locher / TT NYHETSBYRÅN

Deval Patrick

Född 1956 i Chicago. Tjänstgjorde i justitiedepartementet under Bill Clintons tid som president och var guvernör i Massachusetts mellan 2007 och 2015.

Patrick gav sig in primärvalet sent, den 14 november. Han har sagt att han vill driva en kampanj inspirerad av Barack Obamas presidentkampanj 2008. Patrick har i intervjuer sagt att han vill gå till val på att ena landet, snarare än att ideologiskt förändra det.

Läs mer

Toppnyheter

Coronaviruset Smittan i Sverige
Illustrationsbild. Mikael Fritzon/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronaviruset Smittan i Sverige

Fyra nya coronafall har bekräftats i Sverige

Fyra nya fall av coronaviruset har bekräftats i Sverige, enligt flera medier. Två av dessa är i Stockholm och ett i Uppsala. Enligt GP har ytterligare ett fall bekräftats i Jönköpings län.

Personen i Uppsala har befunnit sig i Iran och har hemma i Sverige visat sig vara smittad. Det skriver Region Uppsala i ett pressmeddelande.

I Jönköping rör det sig om en man i 50-årsåldern som kommit hem från en resa i norra Italien. Smittskyddsläkare Malin Bengnér säger till Aftonbladet att hans symptom är milda.

37 min
Anders Tegnell. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Kan ta emot hundra fall utan att vi har spridning”

Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Anders Tegnell säger till DN att antalet insjuknade i Sverige, som nu ligger på 11 personer, inte är avgörande för hur myndigheten agerar.

– Vi kan ta emot flera hundra importfall utan att det innebär att vi har en spridning i Sverige. Vi tar varje år emot ett femtiotal fall av mässling i Sverige och stoppar smittan mot dem, säger han.

Enligt honom är det avgörande om man börjar hitta smittade personer som inte kan spåras tillbaka till personer som varit ute och rest. Tegnell menar att sådant skulle signalera att det sker en spridning i befolkningen och inte mellan enstaka personer.

15 min
Illustrationsbild. FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

SJ-personal tas ur tjänst efter coronasmitta på tåg

SJ har bekräftat att det tåg som en virussmittad man reste med till Göteborg är ett av företagets, enligt GP. Personalen som jobbade ombord på tåget kommer inte att arbeta de närmaste dagarna.

Mannen konstaterades ha smittats av det nya coronaviruset i onsdags, men tåget togs ur trafik först i dag. Det kommer nu att städas extra noga på toaletter och handtag.

SJ har även uppmanat sina anställda som kommit hem från norra Italien att vänta 14 dagar innan man återgår till jobbet.

3 tim
Läs mer om Coronaviruset
Illustrationsbild Vita huset.  Omni
Presidentvalet i USA Primärvalen 2020

Lyssna: Allt om USA-valet i Omnis nya podd ”Vägen till Vita huset”

“Vägen till Vita huset” är en helt ny podcast från Omni som tar dig med på resan mot det amerikanska presidentvalet 2020. Varje vecka dyker podden ner i valrörelsens hetaste händelser och tar upp allt från sakpolitik och opinionsmätningar till skandaler och avslöjanden.

– Löftet till lyssnarna är att bjuda på en podd som både är informativ och rolig att lyssna på, säger Henrik Svensson som är poddens producent och programledare.

Den nya podden kommer ut varje fredag hela vägen fram till valet i november. Dagens premiäravsnitt bjuder på allt om Super Tuesday och Michael Bloombergs intåg i valrörelsen – och dessutom en måste-lektion i hur ett presidentval egentligen går till.

– Vägen till Vita huset kommer att upplevas som beroendeframkallande för alla USA-valsnördar, säger Markus Gustafsson, chefredaktör och vd på Omni.

Idag 10:30
Joe Biden. TT
Presidentvalet i USA Primärvalen 2020

Biden pumpar in pengar inför supertisdagen

Joe Biden får en ekonomisk knuff i ryggen inför den så kallade supertisdagen den 3 mars, då flera delstater ska rösta, skriver CNBC. En stor grupp som skänker kampanjpengar till Biden – en super-pac – öppnar plånboken för att göra reklam i flera nyckeldelstater. Radio- och internetannonserna ska vända sig till väljare i Alabama och North Carolina.

Gruppens kassör Larry Rasky konstaterar att Biden haft mer framgång senaste veckorna, med ett bättre valresultat och en starkare debattinsats än tidigare.

– Saker och ting börjar kännas bättre för givarna, säger han.

Idag 07:34
Läs mer om Nordamerika

Lokala nyheter

Välj mellan Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund
Coronaviruset Globala spridningen
Fartyget Diamond Princess.  Athit Perawongmetha / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Första brittiska dödsfallet – smitta nu även i Mexiko

En brittisk man som tidigare befann sig ombord på det virusdrabbade kryssningsfartyget Diamond Princess har dött i karantän i Japan, skriver AFP.

Det är det första brittiska dödsfallet i smittan. Brittiska myndigheter har bekräftat dödsfallet, men inte gått ut med några detaljer om patienten. Enligt Sky News var mannen en av fyra britter från fartyget som satts i karantän.

Samtidigt rapporterar AFP att det första fallet av viruset i Mexiko har bekräftats.

4 tim
Läs mer om Coronaviruset
Flyktingar på gränsen mot Grekland.  OZAN KOSE / TT NYHETSBYRÅN
Syrienkriget

Hundratals flyktingar vid gränsen mot Grekland

Grekland har stoppat hundratals flyktingar från att ta sig in i landet under fredagen, rapporterar AFP. Uppgifterna kommer bara timmar efter att Turkiet meddelande att landet inte längre tänker hindra flyktingar i landet från att ta sig till Europa.

AFP:s reportrar rapporterar hur lastbilar med beväpnade soldater och taggtråd anlänt till gränsen. De grekiska myndigheterna uppger att säkerheten vid gränsen höjts till högsta möjliga nivå.

Samtidigt uppger EU-kommissionen att avtalet med Turkiet om att stoppa flyktingar står fast, rapporterar EU Observer. Enligt talespersonen Peter Stano har Turkiet på officiell nivå inte meddelat att landet ändrat inställning.

2 tim
Grekiska soldater vid gränsen SAKIS MITROLIDIS / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Migranter uppges söka sig mot gränsen till EU

De obekräftade uppgifterna att Turkiet ska öppna gränserna mot EU har fått hundratals migranter har börjar röra sig mot den grekiska gränsen, rapporterar TT.

Enligt anonyma uppgifter från en hög turkisk befattningshavare, som intervjuats av Reuters, så kommer Turkiet inte längre stoppa syriska flyktingar och migranter från att nå EU land- eller sjövägen.

Bilder från provinsen visar migranter som vandrar längs motorvägar och över fält i hopp om att beskedet ska visa sig stämma. Grekland och Bulgarien har svarat med att förstärka bevakningen längs gränserna.

I utbyte mot miljardbistånd har Turkiet sedan tidigare lovat att hindra flyktingar och migranter från att ta sig till Europa.

– Jag vill påpeka att det inte har kommit något officiellt besked från den turkiska sidan om några förändringar, kommenterar EU-kommissionens utrikespolitiske talesperson Peter Stano enligt TT.

5 tim
Turkietstödda rebeller i Idlibregionen Ghaith Alsayed / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: Nato måste ställa sig på Turkiets sida i Syrien

Inbördeskriget i Syrien och det parallella proxykriget, där flera stormakter försöker positionera sig mot varandra, håller på att smälta samman till en krutdurk vars explosion kan få påtagliga följder långt utanför Mellanöstern. Det skriver BBC:s Jonathan Marcus i en analys efter de senaste striderna mellan turkiska trupper och syriska regeringsstyrkor understödda av ryskt flyg i Idlibregionen. Att ryskt stridsflyg kan ha träffat styrkor från ett Natoland på uppdrag i Syrien understryker magnituden av det som pågår, skriver han.

Neil Hauer från kanadensiska The Globe and Mail skriver att Nato tydligt måste ställa sig på medlemslandet Turkiets sida i konflikten med Ryssland. Om inte det sker riskerar Rysslands allt mer aggressiva beteende i Idlibregionen att leda till en humanitär katastrof, skriver Hauer. Han hävdar samtidigt att Ryssland bär ansvaret för flera civila dödsfall i Syrien än Islamiska staten.

Idag 11:07
Läs mer om Syrienkriget
Presidentvalet i USA Primärvalen 2020
Illustrationsbild Vita huset.  Omni
Presidentvalet i USA Primärvalen 2020

Lyssna: Allt om USA-valet i Omnis nya podd ”Vägen till Vita huset”

“Vägen till Vita huset” är en helt ny podcast från Omni som tar dig med på resan mot det amerikanska presidentvalet 2020. Varje vecka dyker podden ner i valrörelsens hetaste händelser och tar upp allt från sakpolitik och opinionsmätningar till skandaler och avslöjanden.

– Löftet till lyssnarna är att bjuda på en podd som både är informativ och rolig att lyssna på, säger Henrik Svensson som är poddens producent och programledare.

Den nya podden kommer ut varje fredag hela vägen fram till valet i november. Dagens premiäravsnitt bjuder på allt om Super Tuesday och Michael Bloombergs intåg i valrörelsen – och dessutom en måste-lektion i hur ett presidentval egentligen går till.

– Vägen till Vita huset kommer att upplevas som beroendeframkallande för alla USA-valsnördar, säger Markus Gustafsson, chefredaktör och vd på Omni.

Idag 10:30
Joe Biden. TT
undefined

Biden pumpar in pengar inför supertisdagen

Joe Biden får en ekonomisk knuff i ryggen inför den så kallade supertisdagen den 3 mars, då flera delstater ska rösta, skriver CNBC. En stor grupp som skänker kampanjpengar till Biden – en super-pac – öppnar plånboken för att göra reklam i flera nyckeldelstater. Radio- och internetannonserna ska vända sig till väljare i Alabama och North Carolina.

Gruppens kassör Larry Rasky konstaterar att Biden haft mer framgång senaste veckorna, med ett bättre valresultat och en starkare debattinsats än tidigare.

– Saker och ting börjar kännas bättre för givarna, säger han.

Idag 07:34
Läs mer om Presidentvalet i USA
President Alpha Conde. MICHAEL TEWELDE / TT NYHETSBYRÅN
Politiska situationen i Guinea

Omröstning öppnar för att Guineas president blir kvar

I helgen håller Guinea folkomröstning om en förändring i grundlagen, som bland annat skulle göra det möjligt för president Alpha Conde att behålla makten i landet i ytterligare tolv år, skriver Reuters.

Enligt det nya förslaget ska presidenten kunna sitta två sexårsperioder istället för två femårsperioder som i dag. Conte har dock antytt att hans hittillsvarande tid vid makten inte ska räknas, utan att nästa mandatperiod ska ses som den första.

De föreslagna förändringarna har orsakat månadslånga protester i landet, och minst 30 personer har dött.

82-årige Conde tillträdde för tio år sedan och lovade då att återställa demokratin i landet.

2 tim
Togos Gnassingbe Eyadema och Zimbabwes Robert Mugabe. TT
undefined

Conde trettonde afrikanska ledare att förlänga sin makt

Om Guinea röstar för de föreslagna förändringarna i grundlagen, kan landets president Alpha Conde bli den senaste afrikanska ledaren att förlänga sin egen makt, skriver AFP.

Nyhetsbyrån listar ytterligare 13 länder där presidenter och makthavare genomfört liknande förändringar. Bland annat nämns Zimbabwes Robert Mugabe, som 2013 kunde sitta kvar tack vare en ändring i grundlagen. Han avsattes dock 2017 efter 37 år vid makten och dog 2019.

AFP nämner också Togos Faure Gnassingbe som nyligen valdes om för fjärde gången i ett omdiskuterat val. Detta tack vare att hans far och företrädare Gnassingbe Eyadema 2002 såg till att begränsningen för hur länge presidenten får sitta i landet togs bort.

2 tim
Läs mer om Politiska situationen i Guinea