Opinion Sverige har inte råd med det skatteslöseri som ”ingångsavdraget” skulle innebära skriver LO:s Karl-Petter Thorwaldsson och Torbjörn Hållö på Aftonbladets debattsida.

Avdraget är en del av januariavtalet och innebär sänkta arbetsgivaravgifter. Nu har det tillfälligt stoppats i riksdagen, men Thorwaldsson och Hållö kräver att avdraget begravs helt.

De menar att ofinansierade skattesänkningar inte är rimligt när mer pengar behöver läggas på skola, vård och omsorg.

”Den samlade effekten av ”Ingångsavdraget” kommer således vara mycket små för arbetslösheten, men negativt för de offentliga finanserna”, skriver de i debattartikeln.

Opinion Olika aspekter av klimatfrågan är i fokus på flera av dagens ledarsidor.

Dagens industris Torun Nilsson skriver att toppmötet i Davos alltid är en spegling av tiden. Hon lyfter fram att Ivanka Trump talade väl om Greta Thunbergs klimatengagemang och skriver: ”Kanske är det ett tecken på att presidenten till sist måste börja ta hänsyn till en ny generation väljare. Vem vet, om ett eller två år spirar kanske åter optimismen”.

Det är bra att Göteborgs stad har beslutat att inte utlysa klimatnödläge i staden, skriver GP:s ledarskribent Karin Pihl. Hon menar att klimatfrågan kräver långsiktiga, välavvägda och genomtänkta åtgärder och skriver: ”Att ha panik brukar inte bidra till att man hittar förnuftiga lösningar på problem”.

Sydsvenskans ledare ifrågasätter regeringens syn på klimatbilar och menar att det inte duger att backa in i framtiden vare sig politiskt eller tekniskt. ”Därför är det bilar som ska anpassas efter utsläppsregler – inte utsläppsregler som ska anpassas efter bilar”.

Opinion Att Nya Karolinska sjukhuset i Stockholm skulle vara världens dyraste sjukhus som bland annat socialminister Lena Hallengren (S) sagt, stämmer inte och att är ett uttalande som svartmålar allianspartiernas sjukvårdspolitik i regionen. Det menar Stig Nyman, tidigare landstingsråd för KD, i ett inlägg på DN Debatt.

Nyman skriver att kostnaderna för Nya Karolinska är jämförbara med Huddinge sjukhus som byggdes för cirka 50 år sedan.

”När Huddinge sjukhus byggdes motsvarade byggkostnaden två års löner för sjukhusets personal. Praktiskt taget detsamma gäller för Nya Karolinska”, skriver han. Nyman riktar också kritik mot överdrifter och felaktigheter i media, böcker och i politiska uttalanden om NKS.

Opinion Extra välfärdsmiljarder, IT-skandalen på Transportstyrelsen och tomma platser på landets polisutbildningar är några av de ämnen som lyfts på Sveriges lokala ledarsidor i dag. Nedan har Omni samlat fem av dagens mest intressanta ledartexter.

Opinion Statsminister Stefan Löfvens humör, den svenska cancervården och Högsta domstolens beslut gällande Girjas sameby är några av ämnena som tas upp på dagens ledarsidor.

”Var inte så sur, Stefan Löfven”, skriver ledarskribenten Eva Franchell i Aftonbladet. Trots att det råder dystra politiska tider var det inte bättre förr menar hon och drar bland annat paralleller till 1970-talets diktaturer i Europa.

Det är bortom all anständighet att människor dör i onödan i väntan på cancervård i Sverige, skriver Expressens ledarsida. För att råda bot på situationen måste sjukvården prioritera och vårdgarantier riktas mot de allvarligast sjuka, skriver tidningen på ledarplats.

SvD:s ledarskribent Jesper Sandström tar upp Girjas sameby som efter en lång rättstvist nu får ensamrätt att besluta över jakt- och fiskerättigheter. Sandström menar att den liberala linjen måste vara att motsätta sig lagstiftning grundad i etnicitet, oavsett om den försvaras av samer eller av andra nationalister.

Sydsvenskans ledarsida menar istället att det inte är mer än rätt att samebyn vann mot svenska staten. ”Den största vinnaren är kanske, trots allt, ett lite mer anständigt Sverige”, skriver man.

Opinion Sveriges attraktionskraft som forskningsnation minskar gradvis och med så små steg att det inte märks i första taget. För att motverka detta behövs större utrymme för spetskompetens och ökat samarbete med näringslivet, skriver fyra forskare på DN Debatt.

Tradition går också före förnyelse på svenska universitet och högskolor. Detta måste ändras, menar debattörerna. Forskningsanslagen behöver också koncentreras. I dag finns för många forskare i systemet, vilket gör att medlen smetas ut på för många projekt, fortsätter de.

”Det är nu hög tid att göra en ny översyn i syfte att finna en modell som bättre premierar den bästa och mest framåtriktade forskningen”, skriver de.

Opinion En åldrande befolkning brukar lyftas fram som huvudförklaring till kommunernas och regionernas underskott. Men den här bilden riskerar att leda beslutsfattare fel, skriver tre forskare vid Örebros universitet på SvD Debatt.

Mellan 2008 och 2018 medförde ökningen av antalet invånare äldre än 80 år ett kostnadstryck på 10 miljarder kronor. Antalet barn och unga 0–19 år som är födda utomlands eller har två utlandsfödda föräldrar innebar under samma period ett kostnadstryck på 40 miljarder kronor, menar de.

Kostnadsproblemen runt en åldrande befolkning har vi bara sett början på och måste därför förbereda oss inför, menar debattörerna.

Opinion De två senaste socialdemokratiskt ledda regeringarna har lagt över 235 miljarder kronor på det militära försvaret. I Löfvens första regeringsförklaring år 2014 konstaterade han att klimatfrågan är vår tids ödesfråga – ändå har bara 42 miljarder kronor lagts där, skriver Svenska freds och Greenpeace på Aftonbladet Debatt.

I stället för militär upprustning behövs en radikal omfördelning av resurser. Övertron på militära medel måste ersättas av en realistisk och ansvarsfull analys av vilka hot som är de mest akuta – där ett av dem är klimathotet, menar debattörerna.

Opinion Intresset för politik bland unga i Sverige ökar, samtidigt som de vill ha mer transparenta beslutsprocesser. Unga vill också delta i planering och diskussion om saker som rör deras vardag – men färre kommuner och regioner för dialog med dem när beslut ska fattas än för fem år sedan. Det skriver Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, på NTW:s debattsida.

Därför bör rösträttsåldern sänkas till 16 år på försök vid val till kommunfullmäktige, i utvalda kommuner valåren 2022 och 2026. Man bör även öka statsbidragen till kommuner och regioner, en ökad satsning på demokratifrågor i skolor och att unga får lämna in medborgarförslag i alla kommuner, menar hon.